Hållbar turism anses främst vara småskalig och naturnära och ses gärna ur ett lokalt perspektiv. Kvalitet på turism anses också den vara kopplad till den lokala ?naturliga? miljön på platsen varför det påstås att den lokala synen på kvalitet förstärker den hållbara turismens lokala förankring. Principer för TQM kan möjligen bidra till ett förbättrat arbete med hållbar turism bland annat genom dess fokusering på processer, engagemang, allas delaktighet och ständiga förbättringar..

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturområden som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvärden skyddas. Ekoparker är Sveaskogs benämning på ett sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och är ett förhållandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. Några av ekoparkerna är intressanta för turism och turistisk utveckling, däribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger på norra Öland.

Problem: Filippinerna erbjuder idag medicinsk turism till länder runt omkring, men det finns ingen forskning på hur turismprodukten ser ut i kombination med medicinsk turism.Syfte: Studien går ut på att beskriva hur turism och medicinska faktorer bildar den filippinska medicinska turismprodukten och hur den sedan framställs.Metod: Med en kvalitativ metod genomfördes, med hjälp av innehållsanalyser och en ostrukturerad intervju, analyser av tre olika hemsidor som förmedlar medicinsk turism. Dessa innehållsanalyser tolkades med en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien kommer fram till att alla delar i modellen, det medicinska turismsystemet är viktiga för att en medicinskturismprodukt ska fungera på Filippinerna. Varje kategori står för sin del av den medicinska turismprodukten och alla bör användas för att skapa en så bra turismprodukt som möjligt..

Inkommande turism betyder mycket för en nation. I det här arbetet undersöks hur framtidens MICE-resenär ser ut och vilka krav de har. Studien visar på några starka trender som de lokala aktörerna bör möta för att på bästa sätt möta framtiden. Bl.a. framhävs vikten av värdskap och effektivare användning Internet..

Turism är ett växande fenomen där beslutsfattare idag ser turism som en självklar industri värd att satsa på. Genom globaliseringen har det skett en ökad efterfrågan till exempelvis glesbygden där människor söker kontraster till det stressiga stadslivet. Dock präglas glest befolkade områden vanligtvis av en existerande dominerande industri som bidrar till exempelvis ekonomisk tillväxt. Detta resulterar i att motiv till utvecklandet av turism skiljer sig från de traditionella motiven där turism bland annat kan vara en ?ekonomisk räddning?.

Uppsatsen syfte är att utreda om man bör generalisera nationell kultur efter nationella gränser. Uppsatsens slutsats är att nationell kultur inte bör generaliseras, men att man kan använda nationell kultur som en referensram till att skapa förståelse för kulturellt relaterat beteende..

Syftet med denna uppsats är att genom metodologisk triangulering ur ett kundperspektiv undersöka de grundläggande faktorerna till varför turism- och shoppingindustrin kan kopplas samman och skapa shoppingturism. En etnografisk studie utfördes genom en triangulering av kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa ämnet shoppingturism från konsumentens synvinkel. Den primära metoden utgjordes av två kvantitativa enkäter med shoppingturister samt observationer. För att få ett ytterligare djup gjordes kvalitativa intervjuer med branschfolk och Gekås besökare.Postmodernismen och dess innebörd har lett till att shopping och turism kan ses som en enhetlig näring. Tre begrepp binder dem samman: upplevelse, hedonism och utilitarism.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick från fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. Frågeställningarna var: Hur framställs den samiska kulturen i turismsammanhang i Sápmi? Hur påverkas den samiska identiteten av hur kulturen framställs inom turismnäringen? Hur mycket får samerna själva vara med och bestämma när det kommer till hur kulturen framställs inom turismnäringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det är viktigt att förstå hur de har behandlats förr för att kunna förstå varför saker och ting är som de är idag.

Norden är i dagsläget en framstående del av världen när det kommer till hållbar utveckling och hållbar turism. Många satsningar görs för att förbättra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingår i begreppet hållbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hållbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv där Sigtuna kommun står i fokus på det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel på bra och mindre bra satsningar som görs på nämnda nivåer. Även hur hållbar turismutveckling kan tillämpas ur ett nätverksperspektiv är ett huvuddel.

Denna uppsats ämnar behandla turism och marknadsföring. Genom att undersöka och kartlägga AB Tylösands Havsbads marknadsföring utifrån dess firmakorrespondens under tre olika perioder från 1900-talets första hälft, besvaras frågor som: Hur gick AB Tylösands Havsbad tillväga när de marknadsförde badorten? Till vem riktades marknadsföringen? Vilken bild av Tylösand spreds ut genom marknadsföringen? Skedde det några förändringar i hur Tylösand marknadsfördes? Syftet med undersökningen är att öka förståelsen över hur området blir så populärt och synliggöra vilka tillvägagångssätt man använde då man marknadsförde badorten. Det finns även en förhoppning att bidra till forskningen om hur turism och badorter har marknadsförts i Sverige och hur den har sett ut. Analysen av det undersökta materialet relateras med tidigare forskning om marknadsföring inom turismen och olika samhällsförändringar i Sverige.

Uppsatsen syfte är att studera hur naturturism har förmedlats under nittonhundratalet och därmed få en djupare förståelse för hur och varför den har förändrats. Inom ämnesområdet landsbygdsutveckling är det angeläget att förstå vilken typ av naturturism som efterfrågas och varför. Detta eftersom turism är en av Sveriges nya basnäringar och turism på glesbygden i många fall anses vara ett möjligt framgångsrecept för en livskraftig lokalekonomi. Forskningsmaterialet består av Svenska Turistföreningens (STF) årsskrifter där turisters reseberättelser har publicerats sedan slutet av 1800-talet. En litteraturgenomgång med fokus på utsagor om turismens aktörer, rum och handlingar har gjorts och sedan diskuterats med hjälp av diskursanalytiska verktyg.

Denna studie har för avsikt att fokusera på den äldre litteraturen som en resurs för en turistisk verksamhet i Värmland. Studiens syfte och frågeställningar ämnar undersöka om den äldre litteraturen som kulturarv används som en resurs för en turistisk verksamhet, hur den iså fall är uppbyggd och om/hur man arbetar för att upprätthålla verksamheten. Studien kommer också att undersöka vilken betydelse litteraturen har för Värmlands symbolvärde och identitet, då litteraturen representeras av Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf i denna studie. Jag undrar fortsättningsvis om litteraturen som symbol och identitet av Värmland används i ett marknadsföringssyfte. Avslutningsvis kommer uppsatsen fokusera på den värmländskalitteraturturismens eventuella problem och möjligheter för att undersöka dess varaktighet i framtiden.

Turismen som näring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krävs det av såväl aktörer som konsumenter att de gör hållbara val för att minimera påverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera på konsumenten och har därför som syfte att kartlägga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende när det handlar om hållbar turism. För att ta reda på det så hade vi frågeställningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kännedom om hållbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att få information om begreppet. Den metod vi använt oss av för att utreda detta är en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjälp av teorier kring hållbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kännedom om hållbar turism men inte så mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt är också att deras attityd till hållbarhet förändras när de går utanför vardagen, framförallt när det gäller hur viktigt de tycker det är i valet av matprodukter.

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats.